Vår historia

GlasLindbergs historia börjar egentligen den 1 mars 1870. Reinhold Fredrik Cleve får av Stockholms Handels- och Ekonomikollegium tillstånd att bedriva grosshandel i Stockholm. Han startar omgående en glasaffär och spegelfabriksrörelse.

I början på året beslutas att öppna en filial i Malmö. I kassaboken från år 1904 registreras den första posten den 6 maj. Den dagen räknar vi som GlasLindbergs födelsedag.

Malmöfilialen bedrivs till en början av tre man på Södergatan 23. Filialen har vid starten svårt att hävda sig i konkurrensen med danskarna. Vid den här tiden köper nästan alla söder om Jönköping sitt glas från Danmark till betydligt lägre priser. År 1910 övertar en av Stockholmskontorets bokhållare, Erik Lindberg, ansvaret för Malmöfilialen. Efterhand lyckas man arbeta in sig på marknaden och behöver då nya lokaler.

År 1938 avlider bolagets dåvarande ägare Erik Lindberg och Gunnar Sveger, som då var kontorschef erbjuds att överta företaget. Redan samma år startas en metallfabrik på Södra Förstadsgatan 109. Därmed läggs grunden till vår nuvarande verksamhet i GlasLindberg Fasad AB.

Metallfabrikens nya lokaler på Kalendegatan gör det möjligt att ytterligare utöka verksamheten. GlasLindberg övertar därför 1952 Svenska Icopal och Takpixfabrikens avdelning för lanterniner avsedda för industri- och lagerbyggnader. I övertagandet ingår varumärkena Mega och Omi. Mega kommer efterhand att användas som varumärke för företagets samtliga produkter.

Den svenska isolerglasmarknaden domineras under 50-talet av Glaverbel som 1948 förvärvat en Europa licens från amerikanska Thermopane. De två svenska företag som var först ut i Sverige med industriell tillverkning av isolerglas var Gurus AB i Göteborg samt GlasLindberg.

Även den glasintresserade arkitekten Bruno Mattson gjorde ett mindre lyckat försök att lansera Brunopane. GlasLindberg startar nu som ett av de första företagen i Sverige en egentillverkning av isolerglasrutor. Efter ett par års produktutveckling presenterar företaget Mega Termoglas 1957. Rutan har en extruderad distanslist med flänsar som skyddar glaskanterna och förseglingen utgörs av butyl. Produkten blir ett lyckokast och bidrar starkt till företagets dominerande ställning som glasgrossist i södra Sverige. Mega Termoglas tillverkas i princip oförändrad fram till 1969.

I slutet på 50-talet börjar Malmö kommun att diskutera förbud mot tung lastbilstrafik i centrala Malmö. Samtidigt är företaget inne i ett expansivt skede. Vid ingången av 60-talet bestämmer Gunnar Sveger sig för att sälja fastigheterna i centrala Malmö och bygga en helt ny och ändamålsenlig anläggning i Östra Industrihamnen. Den kände Malmöarkitekten Thorsten Roos får i uppdrag att rita de nya lokalerna som kommer att omfatta drygt 8000 m2. En förutsättning för lokaliseringen är att järnvägsspår kan anslutas till fastigheten. De nya lokalerna står klara för successiv inflyttning under 1963–64.

Fram till mitten av 60-talet tillverkar GlasLindberg alla metallprodukter med utgångspunkt från en kärna av stål. Stålet kan antingen målas eller bekläs med aluminium, rostfritt stål, mässing eller i vissa fall med koppar. I Europa har utvecklingen för strängpressade aluminiumprofiler nu kommit så långt att stålkärnan inte längre har någon funktion utan kan ersättas av konstruktioner helt i aluminium. GlasLindberg tecknar ett samarbetsavtal med världsledande Alusuisse i Schweiz och startar tillverkning av dörrar, fönster och fasader i helaluminium parallellt med de tidigare produkterna. Samarbetet ska vara i drygt 15 år.

Mega Termoglas tillverkas oförändrad fram till 1969 då GlasLindberg återigen blir först i Sverige genom att presentera den första dubbelförseglade isolerrutan. Rutan har utvecklats i samarbete med Gebr. Trösch i Schweiz.

Floatglas gör entré på den svenska marknaden i mitten av 60-talet. Pilkington har redan 1953 tagit patent på den s.k. floatprocessen. Det är en helt ny tillverkningsteknik för glas, som innebär att smält glasmassa får flyta ut över smält metall och därefter kylas ner då man nått önskad tjocklek. År 1965 har Pilkingtons dåvarande Skandinavienchef, Antony Pilkington, introducerat floatglas som en kommersiellt färdig produkt i tjocklekar från 6 mm. År 1972 börjar Pilkington sälja floatglas även i tunnare tjocklekar. GlasLindberg väljer att bygga ut anläggningen i Malmö för att kunna ta emot och skära glaset i storformat, drygt 6 x 3 meter. Företaget blir därmed den första svenska isolerglastillverkaren som använder floatglas som standard i alla isolerrutor.

I januari månad avlider bolagets vd och huvudägare Gunnar Sveger och sönerna Tomas och Anders övertar företaget. Anders Sveger som varit t.f. vd sedan ett drygt halvår utses, 28 år gammal, till ny verkställande direktör fr.o.m. den 1 februari 1972.

Sapa ingick sedan 1976 i Gränges Aluminium som i sin tur drev två till GlasLindberg konkurrerande verksamheter. Som ett första steg att strukturera fasadbranschen övertar GlasLindberg Aluminiumfasader – Alufa AB i Strömsnäsbruk.

GlasLindberg får i uppdrag att uppföra fasaderna till Sara Hotell Gothia i Göteborg, Sveriges första höghus med fasader i glas. Den 19 våningar höga glaspelaren blir ett landmärke för Göteborg, som annars kännetecknas av låghusbebyggelse. På grund av den korta byggtiden tillverkas fasaderna i färdigglasade element 7,2 x 3 m. Den totala fasadytan uppgår till 4000 m2.

Den 1 januari 1985 övertar GlasLindberg fasadföretaget Nordland Handels AB i Örebro. Bolaget ändrar namn till Nordland Glasfasader AB och blir basen för vår expansion i mellersta Sverige.

Den norska byggmarknaden ökar dramatiskt efter det att Norge blivit ett oljeproducerande land. GlasLindberg bestämmer sig för att ta tillvara möjligheterna och etablerar därför den 1 juli GlasLindberg AS i Oslo. Företaget blir ett försäljnings- och entreprenadföretag, produkterna tillverkas vid fabriken i Strömsnäsbruk.

Anders Sveger utses till årets företagare i Markarydskommun. Utmärkelsen överlämnas under högtidliga former av riksdagsman Erik Hovhammar.

I syfte att utöka marknadsområdet för glasverksamheten köper GlasLindberg i mars 1989 grossistföretaget Högberg & Schönow i Stockholm. Företaget omsätter vid övertagandet 25 mkr och har 21 anställda. Lokalerna i Stockholm är inte ändamålsenliga. Därför bygger man nya lokaler i Lunda. De står inflyttningsklara två år senare.

Den 18 oktober inviger landshövdingen i Kronobergs län vår nya fabrik i Strömsnäsbruk. Under helgen håller man öppet hus och över 400 personer besöker fabriken.

GlasLindberg renodlar glas- och fasadverksamheterna i två dotterbolag. GlasLindberg Bygglas AB och GlasLindberg Fasad AB.

Vintern 92/93 inleder GlasLindberg och Pilkington samtal om fusionering av respektive grossistverksamheter. Pilkington har under en tid i Europa utvecklats från att vara en renodlad glastillverkare till att också förädla och distribuera sitt eget glas. Samtalen leder så småningom till beslut om en ren fusionering av verksamheterna. Det nya företaget, Floatex Glas AB, blir ett heltäckande glasföretag, geografiskt och  sortimentsmässigt, med inriktning på bilglas, bygglas och glasförädling. Den 1 april 1993 startar det nya företaget sin verksamhet.

Pilkington genomför sin europeiska integreringsstrategi även i Danmark och Norge. Efter några år vill man samordna sina skandinaviska verksamheter. Den enda delägda verksamheten är Floatex Glas AB.
Efter moget övervägande väljer GlasLindberg att sälja sin del 1998. Floatex Glas AB blir ett renodlat Pilkington-företag.

År 2004 firade vi 100 års jubileum. Företaget har de senaste 20 åren varit det ledande fasadföretaget i branschen och vårdar sin profil som det enda företag som har sitt ursprung i glaset.

Vi investerar 8 miljoner i nytt kap- och bearbetningscentra samt toppmodernt affärssystem för att bli Sveriges modernaste och effektivaste fabrik gällande tillverkning av dörrar, fönster, fasader och tak i glas och aluminium.

GlasLindberg gör sitt intåg på den norrländska marknaden genom att öppna ett försäljningskontor i Örnsköldsvik. Från kontoret täcker vi in Kiruna i norr till Sundsvall i söder.

Jakob och Kristofer Sveger, som i flera år arbetat inom olika positioner i företaget, tar över och driver GlasLindberg vidare i tredje generationen. Vi gör fortsatt stora investeringar i maskiner till produktionen samt IT-system som binder ihop och förbättrar interna flöden.